Vattenslottet.

Och plötsligt fick jag en känsla av att vara någon annan. Jag tänker att det nog ska vara så. Att det är en del av verkligheten.

Det där med motivation, är det något man ska finna i sig själv, hos sig själv? För i så fall måste jag nog börja leta på riktigt, nu genast. Det där med att bara göra sånt man själv tycker om, det går inte alls. När ska man få tid för det, när vardagssysslorna och livet liksom tog all ens tid?

I ropet, nu.

Vissa dagar är inte dina, alls. Men idag är det min dag. Det känner jag på mig. För trots tröttheten känner jag mig smått oövervinnerlig, på något vis. I såna här lägen tror jag man ska gå på magkänslan och försöka göra dagen sådär bra som den känns.
Plan 1. Lämna tillbaka biblioteksböcker. (Den som är satt i skuld är aldrig fri.)
Plan 2. Gå och lägga mig i tid.
Plan 3. Umgås med de jag tycker om. Bara dem.