Fortsättning kan komma att följa.

Jag känner en obetvinglig lust att köpa böcker och läsa ut allihop på en eller två nätter. Alternativt göra en blandskiva världen aldrig sett maken till. Jag tänker mig att jag ska göra det innan nyår. Som något slags mjukt, försenat nyårslöfte. Fast utan själva löftet, det är ju något jag faktiskt vill göra. Kanske redan ikväll.

När jag vaknar.

Ikväll är låten "Jesus, walk with me" av Club 8.
Jag försöker tänka bort texten så gott det går..

Ingenting är så lugnande som pyssel med händerna.

Nästan nattboksblad.

Tidningen den stora smutsiga fjärilen,
stolen och bordet och ansiktet vilar.
Livet har stannat i stora kristaller.
Men låt det bara stanna tills vidare.

Dagarna som gått har varit bra, så bra. Det som fattas är mest snö, men den väntar som sagt på ögonblicken. Tydligen. Jag som inte lidit någon brist på såna.

Idag fick jag en fin bok. tack!

Ett måndagsleende.

Snön väntar på ögonblicken, det gör jag med. Och idag, när snöflingorna dansar en långsam vals ner mot florsockergator, tänker jag att ögonblicken nog är på väg. att de kommer, kanske redan i november.

Mellan hjärta och disco.

Jag vill vara en sån som ingen leker med.
Jag vill vara en sån som alla leker med.
Alltid stå i lågor, aldrig aldrig gå i moln.
Jag vill vara en sån som glittrar.

..En sån som glittrar. Vidare. Knasterhårt och lätt.
Som tinderregn. Som fint krossad opal.

Min plan för de kommande veckorna är att matcha det snällaste och farligaste på samma gång och se till att december blir det bästa jag varit med om. För saker känns och jag är glad över det. Jag tänker ta till vara på det och skapa bra saker av det, låta saker bli.

2008.

There is a town that I live in and it's a town that favors winners
And when I win I think about when I'll next lose
I took a train that took me north
And it's the place where trees speak louder than the people
But if I have to pick that's what I'll choose

Klisterbad.

Omtapetsering i vardagsrummet är ett större projekt än jag vågade tro. Jag har inte riktigt vant mig vid där här med tapetsering än. Kanske tänkte jag att easy-up-tapeter skulle flyga upp av sig själva och att väggarna i mitt sjuttio år gamla hus skulle vara Ikea-raka, jag vet inte. Men hur som helst kommer nog slutresultatet bli mer än godkänt. För allt är ju bättre än lejongult..

(jag återkommer..)

Lokal(trafiks)patriotism.

Just idag känns Stockholm lite ovant. Jag förundras över att bussbiljetterna är så urbota dyra och att Göteborg faktiskt ibland känns mer som hemma än Stockholm. Avigt!
Det där med lokalpatriotism är lite skrämmande, men samtidigt ganska trevligt. För Hisingen är ju snäppet bättre än resten av stan, och ingen ska komma och säga att den gröna ön är sämre än vilket fastland som helst. Det mesta som förenar folk tycker jag är av värde, även om det bara är på vilken sida ett vatten man bor.

Imorgon ska jag långpromenera i stan och jag planerar att det ska vara soligt.

En saga utan början..

Ibland måste man våga göra något nytt. Som att publicera, och vika ut, valda delar av sitt liv. Jag börjar här och nu och vi får se vart det leder..